Med barn som vägrar lyssna...

Jag vet att man får välja sina fajter.
Men nån gång.Åtminstone en enda gång skulle jag vilja att mina barn kunde lyssna.
Eller förlåt.Göra vad jag ber om av dom.
Plocka upp i sitt rum.
Jag har gång på gång sorterat fixat.Märkt deras leksakslådor med vad som ska vara och vart.
Jag har plockat skurat och fixat och dammsugit.
Och det är inte det jag begär.
Jag vill att när kvällen kommer så ska leksaker plockas upp så att man ser golvet igen och kan gå in och säga godnatt.
Men inte en enda gång har tagit mindre tid än 3 timmar.Och då är dom tre stycken.
När jag säger till så kan det var en back med lego som hällt ut på golvet...
När jag går in efter en kvart så är ALLA lådor tömda oxå.Och då har jag alltså bett dom snällt att plocka upp legot så vi kan hitta på något kul tillsammans sen.
Som förslaget idag.Åka skridskor.
Men förjäves.
Ingenting hjälper.
Det enda som hjälper i hela världen är om jag plockar upp ensam.
För jag har provat erbjuda mig att hjälpa till.Men nej.
Vem plockar då?
Jag.
Detta tar så jäkla mycket energi och förstör så mycket i vår familj.
Tjaffs och bråk varje kväll/eftermiddag.Eller när det är dax och plocka upp.
För många kvällar så orakar jag inte ta den fajten.
Men varför ska det vara så här.
Alla andra med barn verkar ha det så superharmoniskt.Städat och vackert hemma.
Önskar jag fick ha det.Bara en gång...
Mitt ser mer ut som hemma hos Karlsson på Taket...